Onsdagen den 7 januari 2009

Värdig minnesstund för Gösta Hallberg–Cuula

Torsdagen den 14 april 2005 samlades ett 20-tal medlemmar från Nationalsocialistisk front till en minnesstund på Norra kyrkogården till minne av Gösta Hallberg – Cuula som stupade den 14: e april 1942, blott 30 år gammal, i sin kamp för Finlands frihet, under de Finlands frivilligas motto ”Finlands sak, är vår”.

Minnesstunden började med en kort marsch från samlingsplatsen till Hallberg – Cuulas grav.

Väl på plats var de första känslorna som vällde fram hat, vrede och hämndbegär då det visade sig att några fega, vedervärdiga svenskhatare varit på plats och skändat Hallberg – Cuulas grav.

Gravstenen var omkullvällt och bar tydliga märken efter några hugg mot densamma.

NSF vill här rikta ett tacka till den kyrkogårdspersonal som sanerat gravstenen från det klotter som svenskhatarna även hade skändat gravstenen med.

Efter att de närvarande lagt band på sina första känslor så inleddes minnesstunden med en tyst minut på tolvslaget och känslor som stolthet över vårt arv och vördnad inför de som stred och stupade för Europas frihet mot bolsjevismen, tog vid.

Därpå inledde Göran Jonsson från NSF – Norrköping ett minnestal om Hallbergs –Cuulas insatser inom såväl Nordisk Ungdom och Svensk Socialistisk Samling som hans insatser inom den Finländska armén där han erhöll hela åtta utmärkelser för bland annat tapperhet i strid.

Efter talet genomfördes en blomsternedläggning varefter de närvarande ställde upp för avmarsch och tågade sedan ut från kyrkogården, fast beslutna om att de skyldiga till skändningen av Hallberg – Cuulas grav skall straffas.

Likt många andra platser i Sverige så hedrades Hallberg-Cuulas minne även genom aktivism och efter minnesstunden begav sig aktivisterna till Älvsjö pendeltågstation för en offentlig flygbladsutdelning där ett hundratal flygblad delades ut till förbipasserande resenärer.

Efter detta begav sig NSF - medlemmarna vidare till ett av de mest invandrartäta områdena i Huddinge för att sprida det nationella budskapet till den slumrande svensken, innan de kände sig nöjda med dagen och begav sig hemåt.

www.nsf.nu
2005-04-15